Meetings are toxic

Jason Fried och David Heinemeier Hansson är superstjärnor på internet, och deras New York Times bestseller Rework tillhör de jag läser om då och då.

Ett av kapitlen heter ”Meetings are toxic”. Jag skulle själv inte gå riktigt så långt. Men möten är, precis som email, ett verktyg som kan användas mer eller mindre bra.

The worst interruptions of all are meetings. Here’s why:
* They’re usually about words and abstract concepts, not real things.
* They usually convey an abysmally small amount of information per minute.
* They drift off-subject easier than a Chicago cab in a snowstorm.
* They require thorough preparation that most people don’t have time for.
* They frequently have agendas so vague that nobody is really sure of the goal.
* They often include at least one moron who inevitably gets his turn to waste everyone’s time with nonsense.
* Meetings procreate. One meeting leads to another meeting leads to another…

Ett möte kostar snabbt mycket tid och därmed pengar. Om du bjuder in åtta personer till ett entimmes möte kostar det åtta timmars arbetstid. Det är en full arbetsdag som går förlorad. Den faktiska kostnaden är förmodligen närmare 12 timmar eftersom deltagarna behöver ta sig från och till mötet. Lägg till den tid det tar att mentalt ställa om till mötet och tillbaka till den uppgift som man arbetade med.

Därmed inte sagt att aldrig är värt att lägga 8-12 timmars arbetstid på ett möte. Men för varje möte man bokar bör man nog fundera över om samma tid kunde användas på ett mer produktivt sätt.

Författarnas tips för ett produktivt möte sammanfattas med följande regler:

• Set a timer. When it rings, meeting’s over. Period.
• Invite as few people as possible.
• Always have a clear agenda.
• Begin with a specific problem.
• Meet at the site of the problem instead of a conference room. Point to real things and suggest real changes.
• End with a solution and make someone responsible for implementing it.